Feral Beast

Jag öppnar studieböckerna igen. Vädret i Stockholm har gett mig kväljningar hela dagen, och jag släpade mig hem på morgonen efter att ha drivit in och ut genom affärer utan att registrera vad de hade i sig. Min panna var rynkad; jag hade problem att formulera meningarna jag ville få igenom mitt sinne.

De 16 delarna i den första figuren ger tillsammans ett rörigt intryck. Man ser inget samband eller sammanhang mellan dem. De verkar utslängda på måfå. Det tycks inte finnas något "klister" som håller ihop dem till ett begripligt mönster. I den andra figuren hänger de 16 delarna ihop på ett sätt som man förstår. HELHETEN utgör enkelt något mer än summan av delarna!

Jag stänger studieboken – Zigma av Bengt-Arne Bengtsson – och går mot sängen igen. Mot mitt bröst trycker jag en kudde. Det är första gången jag somnar med kläder på mig på månader; den lätta tunna kjolen faller mellan mina ben när jag vrider mig. I mina drömmar blir jag slagen, om och om igen.