Lagom vassa tänder (for now)
Vildungen har somnat just nu. Ligger ihopkravlad i en hög av täcken och kuddar på den smala golvremsan mellan fönster och säng. Nu när hon sover passar jag på att linda in min värkade vrist i en rulle bandage och sårtejp. Viktigt att se över såren som skapas när hon härjar fritt.
(Med henne i mitt blod kommer hungern oftare. Det är inte ens ett fysiskt behov av mat: bara en HUNGER som gnager, en HUNGER som vill svälja allt. (Om vildungen inte kan äta det existerar det inte. Man kan tugga på allt.) Jag lagar makaroner mitt i natten, blandar allt jag kan hitta till en sås att servera med – allt uppslukat på sekunder, utan vidare eftertanke. Dricker glas efter glas av vatten, sneglar oblygt på spritflaskorna.
Jag kan inte annat än älska henne. Skamlöst förälskad.)
Sömnen för mig kommer i pillerform, det finns för mycket energi som växer och krymper i mitt hjärta allteftersom att jag andas. Klockan är nästan tre, och jag öppnar min mun, gäspar högt, drar tungan över tändernas vassa kant.
Vildungen ler i sömnen. Slickar sig om munnen.
(Med henne i mitt blod kommer hungern oftare. Det är inte ens ett fysiskt behov av mat: bara en HUNGER som gnager, en HUNGER som vill svälja allt. (Om vildungen inte kan äta det existerar det inte. Man kan tugga på allt.) Jag lagar makaroner mitt i natten, blandar allt jag kan hitta till en sås att servera med – allt uppslukat på sekunder, utan vidare eftertanke. Dricker glas efter glas av vatten, sneglar oblygt på spritflaskorna.
Jag kan inte annat än älska henne. Skamlöst förälskad.)
Sömnen för mig kommer i pillerform, det finns för mycket energi som växer och krymper i mitt hjärta allteftersom att jag andas. Klockan är nästan tre, och jag öppnar min mun, gäspar högt, drar tungan över tändernas vassa kant.
Vildungen ler i sömnen. Slickar sig om munnen.
Kommentarer
Trackback
